Invigning och listor

Igår var det en händelserik dag. Eftermiddagen ägnades åt invigningen av det nya Barn- och ungdomssjukhuset vid Universitetssjukhuset i Linköping där jag hade förmånen att vara en av invigningstalarna.

Måste erkänna att det blev lite mer känslosamt än jag hade tänkt mig. Att stå där framför alla läkare, sköterskor och annan personal som vår familj lärt känna under ganska exakt tre år och prata om verksamheten blev ganska stort. Men det kändes jättekul att få vara med om den här dagen och få se det färdiga resultatet av arbetet med att föra samman barn- och ungdomssjukvården på US till en gemensam enhet. Nu finns verksamheten i fina lokaler med stora ljusa rum för barnen och deras föräldrar och anhöriga. Lekterapin är tillbaka på sin gamla plats igen efter ombygnationen och har också fått ett bra kök att baka muffins och annat gott i.

Jag håller med vår landstingsdirektör Barbro Naroskyin att det är sådan här dagar som gör att "jobbet" känns kul.

På kvällen fortsatte det med antagande av våra modeata vallistor till kommun- och landstingsvalet i Norrköping. Jag får tacka för förtroendet att återigen få toppa lansdstingslistan. Jag hoppas att vi alla tillsammans ska se till att behålla makten och fortsätta arbetet som vi påbörjat med en högre tillgänglighet, större kvaliet och bättre delaktiget för alla patienter.

Debatt mot sossarnas nya förstanamn

På tisdag klockan 12.00 är det dags för den första debatten mot sossarna. Vi inleder på US i Norra entrén. Vi får hoppas att det fungerar bra att vara där så att vi inte stör allt för mycket.

Ska bli spännande att se vad sossarnas nya toppkandidat Christoffer Bernsköld går för. Vi har ju naturligtvis mötts på olika sätt, men jag vet inte om vi haft någon direkt debatt tidigare.

Det socialdemokratiska slagordet verkar ju vara skattehöjning, pengar som verkar räcka till hur mycket som helst. Men så länge man inte talat om hur mycket man ska höja skatten så går det ju bra att lägga till både det ena och det andra, det är ju när man måste börja räkna som det blir lite värre.

Jag får återkomma med en rapport om hur det hela gick.

Vår!!!

Nu känns det verkligen som om våren faktiskt är på väg, på riktigt. Äntligen smälter all snö bort så att man kan ta sig fram på ett vettigt sätt.

Ska försöka ta mig fram till julslingan som vi har på altanen, har inte lyckats stänga av den ännu eftersom hela altanen har varit överfull med snö. Men det kanske inte är någon som har undrat över varför vi har en ljusslinga som börjar att lysa klockan tre på eftermiddagarna så här i mars. Det kanske bara är jag som tänker på sådana saker.

Längtar också efter att få plantera ut lite vårblommor. Lyckades slänga bort jul-enen på verandan för en tid sedan och slog till med lite påskris istället. Helt plötsligt kändes det faktiskt lite bättre.

Men nu ser vi bara fram mot krokusar, påskliljor och tulpaner i rabatterna. Inte ens en lite snödroppe har jag lyckats se till, men dom finns väl där under all snö och bara väntar!

Ibland händer det...

Ibland händer det... Idéer som man tycker att man har pratat om och försökt förklara utan framgång kommer helt plötsligt tillbaka från ett helt oväntat håll.

Jag har försökt att sälja in min idé om vårdlogisktiskt centrum med placering i Norrköping i flera år. Jag upplever att många har tyckt att idén har varit strålande, men när man inte får respons från "rätt" personer så händer det ju inget.

Men så idag på ett möte så beskriver plötsligt "rätt" person hur ett föredrag från en logistiker inom bygg-branschen helt plötsligt har öppnat ögonen på hela aditoriet och den "rätta" personen konstatera glatt att här finns ju massor av synergieffekter med vården. Borde man inte inrätta ett vårdlogistikst centrum? Och borde det inte ligga i Norrköping? Jag kan inte låta bli att utropa att -Det är ju det jag har försökt att berätta och förklara i flera år!!!

Ja, så kan det vara. Får bara hoppa att de nyöppnade ögonen på de "rätta" personerna också gör att vi faktiskt kan få till detta inom kort. Det finns massor att lära mellan all den kunskap som finns inom Universitetets vanliga logistikutbildningar och vårdutbildningarna.

Det skulle vara till stor hjälp för både patienter och medarbetare i vården.

Mediavecka...

Veckan som gått känns som en fullständig mediavecka. Har varit något varje dag känns det som. Dessutom lyckades radion att sända en intervju som var gjord för flera veckor sedan, ja så kan det gå.

Frågorna som varit upp den senaste tiden rör till stora delar vårdvalet och de krav som ställs i Vårdvalet mot vårdcentralerna. Vad ska man göra om inte vårdcentralen lever upp de de krav som politken ställt? Och hur ska uppföljningen se ut och vad får det för konsekvenser för personalen? Man kan ju faktiskt reflektera över att media borde ta medborgarnas perspektiv på de här frågorna och ställa frågan varför man inte tidigare har fått en vård i rimlig tid osv. Men de frågorna har lyst med sin frånvaro. Men vem vet de kanske kommer den kommande veckan.


Sedan har en stor del av den gångna veckans debatt handlat om den verksamhetsplan som landstingsstyrelsen fattade beslutade om för Kirugi- och onkologicentrums (KC)räkning. Något som ingår som ett oligatorsikt moment i vår styrmodell. Verksamhetsplanen ska beskriva hur man ska åstadkomma det som man överenskommit med Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). KC har under flera år dragit över sin budget. Som ägare kan vi inte acceptera det utan har krävt en treårsplan för att man ska komma tillrätta med både sina ekonomiska problem men även problemen med tillgängligheten. I planen som vi fattade beslut om så godkänner landstinsstyrelsen att KC får gå med över 40 miljoner i underskott 2010 och ca 16 mkr i underskott 2011. Vi har alltså i praktiken tillfört över 40 mkr utöver de pengar man redan avtalat om med HSN bara för i år. Trots det måste man vidta en mängd olika åtgärder.

Bland de åtgärderna finns självklart en översyn av läkemedel. Det här har uppmärksammats stort av media. Om landstingsstyrelsen inte godkännt underskottet skulle man ju egentligen ha haft en budget på ca 40 mkr mindre än vad man nu har att röra sig med. I praktiken borde ju det ha inneburit större påverkan på vården än vad som nu är fallet. Men det här är självklart svårt att se.

Ortopedicentrum genomför just nu en motsvarande treårsplan för att komma tillrätta med tillgänglighet och ekonomi och där har vi sett mycket bra reslutlat. Min förhoppning är att vi kommer att se samma effekt på Kiurgi- och onkologicentrums verksamhet.